Läxa från barnmorskan

Hej Noelle, Idag är det skön lördag hemma på Styrbordsgatan. Mamma dras fortfarande med en förkylning och en mild feber. Jag har stannat hemma från en inflyttningsfest i Huddinge för att ta hand om henne. Och mig själv för den delen. Ibland är det underbart att bara vara hemma i lägenheten och relalalaxa. Vi har bland annat tittat på Tipslördag och spelat på Stryktipset. Det var spännande men utdelningen på 10 rätt var endast 11:- vilket inte kommer räcka till ett nytt kök. Vi tar nya friska tag nästa helg. Mamma och jag går till en barnmorska som heter Anita på Aktergatan här i Sjöstaden. Vi gillar henne. Hon känns erfaren och professionell. Hon har en förmåga att hitta ditt hjärta på en gång med ultraljudet. Före Anita träffade vi en annan barnmorska som vi inte tyckte lika bra om. Bland annat fick mamma skäll för att hon inte mindes sin sista menstruation. Hur som helst, Anita har gett oss en läxa tills nästa gång. Vi ska skriva ner några punkter kring tre områden: Upplevd graviditet Inför förlossningen Amning Upplevd graviditet Vi kan konstatera att graviditeten har varit markant uppdelad i olika perioder. De första tre månaderna präglades av illamående och bedövande trötthet. För din mamma alltså. Efter det vände det tvärt. De nästföljande tre månaderna var bättre, mycket bättre. Illamåendet försvann helt och ersattes av välmående och en känsla av harmoni.  Dock vände det igen. Nu kom tröttheten tillbaka tillsammans med en envis gammal astma. Dessutom började ryggen säga ifrån vilket ledde till sjukskrivning från arbetet. Att promenera blev en allt större utmaning. Både för din mamma och...

Mammaledig!

Hej Noelle, Jag har börjat min mammaledighet nu, eller egentligen är jag sjukskriven 75% pga av min dåliga rygg (diskbråcken spökar och fogarna luckras upp) så jag har inte börjat ta av föräldradagarna än men jag har slutat arbeta i alla fall. Att inte behöva gå till jobbet på kanske ett år från och med nu känns sagolikt och en aning surrealistiskt. Jag ler med hela insidan när jag tänker på det. Jag tror även att du mår mycket bättre där inne i magen när jag är hemma och tar det lugnt. Den senaste tiden har du så fort jag kliver in på Kulturama börjat streta emot och jag har fått sammandragningar och kan knappt gå för att knäna och ryggen inte pallar. Än så länge har jag inte hunnit varva ner så mycket utan känner mig ganska rastlös här på hemmafronten. Jag packar och packar om BB-väskan, skriver listor på diverse saker att tänka på och oroar mig för allt möjligt. Det jag är mest orolig för är att något ska hända dig eller Jens. Till saken hör att jag i förra veckan bevittnade en krock vid korsningen i Skanstull. En man blev påkörd av en bil när han gick över gatan. Mannen gjorde en rejäl volt och landade på nacken. Jag ringde 112  men det var kvinnan som körde bilen som själv körde honom till SöS. Jag hade kontakt med polisen efteråt, det är förstås standard att de kollar upp vad som hänt med hjälp av vittnen och i detta fall var det jag som var vittnet. Mannen klarade sig tydligen bra  men bilden av händelsen påverkade...

Tips från coachen #1 – Introduktion

Hej Noelle, Idag fick jag en idé. Den går ut på att jag här i bloggen förmedlar delar av den visdom jag besitter. Jag tänker kalla inslaget ”Tips från coachen”. Jag är alltså ”coachen”. Självklart kommer jag förmedla så mycket visdom jag kan irl* oxå. Den läran som predikas här kommer få ett brett spektrum. En hel del olika ämnesområden kommer beröras och det blir alltifrån saker av yttersta vikt till fullkomligt betydelselösa trivialiteter. Ett återkommande tema tror jag dock det blir. Någonting du och jag älskar mest av allt här i världen. Nämligen mamma. Eftersom mamma är en sådan stor del av våra liv vore det tjänstefel att inte skriva om hur vi får henne att må bra. En sak vill jag dock göra klart innan jag författar mitt första ”tips”. Det handlar om att många pappor i min närhet skvallrar om att den första tiden för oss pappor efter graviditeten är svår. Inte pga det bajsande, kräkande och nattskrikande barnet (gäller förmodligen inte dig, skorpan). Utan pga att mamman förvandlas till ett ondskefullt och känslokallt monster som i en hast har förlorat all vänlighet och respekt mot mannen. En vän vittnar. ”Vad hon än beskyller dig för, säg förlåt förlåt förlåt. För guds skull, tjafsa inte och säg aldrig emot. Hör du det. Säg aldrig emot”. Det jag försöker säga med det här är att… trumvirvel… jag tror det är lugnt. Jag tror inte det gäller oss. Kalla mig naiv men jag tror jag kommer klara mig från anklagelser och oförskämdheter. Jag lovar att jag blir den första att berätta här i bloggen om jag har fel....

Barnvagn och babyskydd

Hallå Noelle, Idag vaknade din mamma upp och hade ont. Hon sade att det var en ny typ av smärta som hon inte hade känt förut och blev därför orolig. Jag pussade henne på magen och försökte få kontakt med dig. Jag berättade att det är bra om du försöker ta dig neråt och ut. Men, du har gott om tid på dig så ta det lite lugnt och försiktigt. Tror dock inte meddelandet gick fram för det fortsatte att värka. Som tur var hade vi en tid hos barnmorskan kl. 15:00 och hon kunde berätta att det är vanligt med den typen av smärta. Ditt hjärta slog i sköna 132 slag i minuten och allt verkade ok varpå jag och mamma kunde andas ut. Eller ja, vi var inte superoroliga men lite grann sådär, du vet, småängsliga. Igår hände någonting stort. Vi tog buss 74, som för övrigt aldrig kommer i tid, till Sickla köpkvarter för att hämta din barnvagn, Brio Go, från Lekia. Vi passade även på att förskaffa oss en bilbarnstol, eller babyskydd som Brio vill kalla det. De kostade en mindre förmögenhet vilket dock inte påverkade vår ekonomi då vi blir mer och mer bortskämda av våra närmaste. Mormor och morfar gav dig vagnen och farmor gav dig babyskyddet. Glöm inte att tacka dom sen. Alla delar går i stilren svart förutom chassit till barnvagnen som går i mörkgrå. Det var dock inte tanken från början. Först beställde vi en barnvagn i vitt chassi med mörkgrå liggvagn. Den fick vi aldrig pga att den varianten tog slut i lager. Istället blev det en aningen mörkare...

Morgontankar

God morgon Noelle, Jens har just gått till jobbet och jag plockar lite i lägenheten. Vi har fått låna en massa kläder till dig av Ulrica och Magnus så tvättmaskinen har gått i ett i tre dagar. Du behöver inte frysa när du kommer, bara så att du vet. Vi längtar efter dig nu och det börjar bli riktigt trångt i magen. Du växer som bara den och det gör ont! Huden och livmodern töjer sig och ibland känns det som att du ska sparka ut en fot genom magen. Tungt är det också, jag har gått upp mellan 15-18 kilo vid det här laget. Varje trappsteg är en kamp. Du får vänta 2-3 veckor till innan du kommer (jag har knappt två arbetsveckor kvar) men du får gärna slut växa nu. Jag kommer ändå sakna min mage när du har kommit ut, det är mysigt att gå runt med dig. Alla tar extra mycket hänsyn till mig på jobbet, på bussen, i affären. Jens låter mig sitta och säger åt mig att vila medan han hämtar vatten, apelsiner och andra saker till mig. Min vanligaste fras just nu är ”När du ändå står upp så kan väl du….”. Undrar om Jens märker att jag fortsätter med den frasen även efter förlossningen? Men det bästa är ändå att jag får massage för min värkande rygg och mina ben. Tack Jens! När jag ändå håller på att tacka så vill jag passa på att tacka Majken och Ulrica för att vi har fått och får låna så mycket kläder och saker. Och tack till föräldrar som hjälper till så mycket...